01.00. Somnar. Alldeles försent pga sysslor o ryggont.
02.50. Vaknar av en väldigt ledsen Ludde. Inser att det var dumt att vi trodde att vi skulle klara oss en natt utan nässdroppar till honom. Går upp, försöker med koksalt o nässug utan att det resulterar i glad bebis. Vänder upp o ner på huset så tyst som det är möjligt för att inte väcka Linnéa, hittar tillslut en ampull med nezeril längst in i min sängbordslåda.
03.40. Ludde somnar igen.
05.50 Ludde är ledsen igen. Den här gången pga bajsig blöja. Smyger upp, lyckas byta utan att väcka någon (har skötbord i tvättstugan). Tillbaka till sovrummet men som vanligt börjar Ludde gallskrika när han hamnar i sin säng. Linnéa vaknar pigg o glad men får gå ut till Mats som är förvisad till soffan för att han hostar var 3 sekund. Försöker förgäves få Ludde att somna om men får ge upp.
Fixar disk, badar barnen, bäddar, duschar o går ut med hundar innan Mats går till skolan. Han fixar frukost åt sig o Linnéa.
10.30 Ludde somnar igen, tanken är att äta frukost. När den är klar väcker hundarna Ludde, får söva honom igen. Slänger i mig mackorna, tar plats i soffan med Linnéa för att läsa saga o mysa med henne. Halvvägs in i sagan så vaknar Ludvig, för dagen väldigt missnöjd o han trilskas i mitt knä medans vi läser färdigt.
12.30. Efter lek med barnen är Ludde (som ju verkligen inte sovit tillräckligt) trött igen o gallskriker som han alltid gör då. Linnéa är trött hon med. Fixar välling, kudde o filt till henne i soffan medans jag försöker söva en hysterisk bebis. När jag 20 minuter senare fått honom att sova så kommer Linnéa som är trött på att vänta på mig in i rummet o börjar skrika o väcker honom igen. Får börja om.
13.30 Yeah, båda barnen sover!
14.05 Ludde vaknar. Leker med honom tills allt är fel igen. (Enligt honom alltså)
15.30 Mats kommer hem! Väcker Linnéa. Ludde somnar av sig själv. Vi leker båda med Linnéa o när Ludde vaknar gör han oss sällskap. Lagar mat med Linnéa på en stol vid diskbänken. Äter mat,o jag o Mats turas om att ha Ludde i famnen under tiden.
19.00 Lugn lek, pyjamas på.
20.00 Barnen somnar. Dags för disk, undanplockning, powerwalk, hundpromenad, dusch och för kvällen utvald syssla. Däckar i soffan vid 22, o släpar mig sen in mot sängen.
Det finns stunder under dagarna då jag undrar hur jag ska orka, minuter då jag tror jag ska bli galen och sekunder då jag undrar vad jag egentligen gett mig in på.
Men sen finns det magiska ögonblick som när Linnéa fattar Lillebrors hand när vi sitter o läser saga, när Linnéa kryper upp till mig i soffan o säger att hon älskar mig, när Ludvig skrattar högt när jag kittlar honom på magen eller blåser honom på halsen, när man möts av en bebis med underbart leende o flaxande armar när man tittar ner i vaggan, när vi samtalar vid middagsbordet hela familjen, när man ser hur Ludvig tittar med beundran på sin storasyster när hon förklarar saker för honom.
O det är dessa stunder som är livet, det är dem man minns och som får en att orka.
För våra barn, de är vårt allt.
Underbara älskade.
Jättefint skrivet, blev helt tårögd och lipig. Satt och läste, och tänkte ungefär samma sak som du skrev sen, "hur orkar man", men sen kom man på hur självklart det egentligen är att innerst inne orkar man för att det ger en så mycket tillbaka. Jag hoppas jag får samma känsla när det är min tur att få uppleva detta.
SvaraRaderaKram, och heja er!