Mama.

Fick till mitt stora förtret hem ännu en Mamatidning igår.  Hade ju gått på en sådan där 3 nrs prenumeration och glömt bort att den ändå är löpande och kräver uppsägning. Men det är ordnat nu.
För Mamatidningen är nog något av det fjantigaste jag har läst. Vet inte varför den heter Mama. Den handlar ju mest om hur du ska göra för att slippa vara mamma o få tänka mest på dig själv istället.
Fjantigast var nog reportaget om en kvinna som klädde upp sig varannan dag hemma för att inte hamna i "mammaträsket". Tjolahopp, vad kul för henne att strutta runt hemma i sin lägenhet med dyraste finkläderna och högklackade skor. Vilket statement hon gör, eller? Jag tycker mest synd om henne.

Jag ser det som att jag varje dag klär mig för ett jobb. Jobbar du som bilmekaniker har du en sorts kläder, är du vårdpersonal ser du ut på ett sett, jobbar du på kontor har du den "uniform" som krävs där. Min heltidssysselsättning just nu är att vara mamma, alltså klär jag mig därefter. Stora delar av dagen spenderar jag på golvet, bland leksaker, barn och hundar. Andra stunder är jag utomhus i parken, leker på lekplatser eller jagar en exalterad Linnéa. Däremellan byter jag bajsblöjor på ett barn som inte vill ligga still, blir matad med barnmat och klappad på av kladdiga händer.
Skulle jag vilja göra allt det här i högklackat eller i mina finaste kläder?? Nope, verkligen inte. Så då gör jag inte det heller. Mjukisar, mjukisar, kära mjukisar. Aldrig har ni haft större värde än vad ni har nu.

O om ni oroar er för vad min man tycker så kan jag ju bara säga såhär; han är uppvuxen i en liten by på landet som heter Svinaberga. Hans föräldrar är lika gamla som mina morföräldrar. Största delen av sin barndom gick han klädd i sin systers avlagda kläder. När vi träffades tänkte jag, där var en snygg kille i fula kläder, så nej han bryr sig faktiskt inte alls han heller.

Titta bara så glada vi är där vi sitter i våra mjukisar.....