Jättegammal!

Det är inte helt lätt att förstå ett ords alla betydelser när man bara är två år gammal. Det märkte vi igår. Ordet gammal t.ex.

Vi har använt det ordet mest när vi har förklarat för Linnéa varför saker måste kastas eller inte ska ätas, så när vi igår sa till henne att hon måste låta kaninen Hilda vila eftersom hon är gammal så blev Linnéa väldigt konfunderad.
- Hilda gammal, måste köpa ny kanin, kom hon fram till efter en stund. Så då fick vi ju förklara att man inte kan byta ut djur eller människor bara för att de blir gamla utan att man bara måste vara lite lugnare i deras sällskap. O det godtog Linnéa även om hon verkar vara lite bekymrad över Hildas tillstånd och påpekar minst en gång i haltvimmen att Hilda är jättegammal! 

Ska bli kul o se om hon nu i fortsättningen kommer göra samma koppling när vi pratar om Gammelmormor eller Gammelmorfar.... Hehe.

En liten Linnéa och Hilda i Hildas rum hemma hos svärföräldrarna.

Hilda var från början min, jag fick henne av Mats för snart 8 år sedan då vi flyttade ihop. Han var borta hela veckorna pga studier på annan ort o jag kände mig ensam så jag fick Hilda som sällskap.( Jag vet, total töntvarning att ha kanin när man är vuxen) Tyvärr gick hon sedan inte alls ihop med vår hund Doris utan attackerade henne hela tiden så svärföräldrarna fick henne. Vill  inte ha en kanin som bara sitter instängd i sin bur nämligen.

MiniDoris hade inte mycket att sätta emot en argsint kanin. Idag är de dock jämnstora och kompisar.