Vi har aldrig haft Linnéa i vår säng innan inatt nämligen, eller jo, typ två nätter när hon precis var född. Men då vaknade jag av att jag läckt så mycket bröstmjölk att Linnéa var helt fuktig o jag fick dåligt samvete för att jag skulle ge mitt barn hennes första förkylning redan under hennes första levnadsvecka.... Så egen säng har gällt här alltså o det har fungerat helt utan problem.
Tills igår då vi ju bytte till stor säng......
Den ville Linnéa inte alls sova i, o när vi väl fått henne att somna efter 1½ timmes nattande så sov hon jätteoroligt. O vid 4 vaknade hon o var jätteledsen, tröstades men blev jätteledsen igen o dök upp i min dörröppning vískandes - Mamma......
Så hon fick sova hos mig ( Mats sover på soffan) för jag orkade inte mer, har sjukt mycket att plugga ikapp efter att ha varit sjuk o min examinationsuppsats ska vara inne om en vecka o den har jag inte ens börjat på, så jag behöver SÖMN!
O visst var det mysigt att somna där bredvid min favoritälskling med hennes små händer om mina fingrar, men mysig handhållning gick senare över till ryggsparkar och täckeryckning o då är det inte lika charmigt...
Men detta problemet tar jag inte itu med förrän nästa måndag efter att min uppsats är i lärarens inkorg!
O ja, just det, Mats sover på soffan eftersom jag snarkar HÖGT så här långt in i graviditeten och jag stör mig dessutom som fan på hans eviga rullningar eftersom jag sover kasst för att jag snarkar. Så för att behålla husfriden så sover vi skilda åt. Men det säger INGENTING om vår relation i övrigt, det kan jag lova. Jag är hellre kärleksfull på dagen än i sömnen.
Två som alltid sover bra, natt som dag o överallt.
Jag förstår dig - man behöver "riktig" sömn för att kunna fungera och som sagt, visst är det mysigt att vakna av barnpussar, men det väger inte över alla de sparkar och dålig sömn som man får på natten innan tyvärr... I det fallet är jag en egoist !!
SvaraRaderaKram
Slutet av graviditet är nog den sämsta perioden att samsova på :-( Jag tyckte det var sjukplågsamt att försöka somna då oavsett med eller utan barn, fast så klart värre med men ush vad ont jag hade och kass sömn därefter.
SvaraRaderaFörstår dig! Fixar inte heller samsovning. Smilla har sovit i egen säng från början. Nån gång när hon har varit sjuk har hon sovit hos oss men det är som att ha en väderkvarn i sängen, eller genomgå en nattliga boxningsmatch. Man är helt utmattad dagen efter.
SvaraRaderaHoppas du får ordning och tid till din uppgift. Du fixar det.
kram
Jag tycker du ska ta en day off, ta in på hotell, och sov i 24 timmar och ta sen itu med allt! =)
SvaraRaderaVi har heller ingen samsovning här, de få gånger det har hänt har jag blivit petad i öronen, dragen i ögonfransarna, och liksom du, sparkad på. Inte mysigt för fem öre.
Sen det där med snarkandet, vi är måååånga som lever så i perioder ;)
Och du har så rätt, hellre kärleksfull på dagen, än i sömnen.